Solenergi i Sverige

Jag var länge en förespråkare för kärnkraft, men har på senare tid blivit tveksam över om det är en så bra idé egentligen, av flera anledningar men framförallt av ekonomiska och långsiktiga skäl. Ska för närvarande inte gå in i detalj på just den aspekten utan istället ta upp mitt favoritalternativ: solenergi.

Många verkar tro att solenergi inte är något som lämpar sig för Sverige eftersom vi ligger så långt norrut och har långa vintrar jämfört med sydligare breddgrader. Jag är inte av samma åsikt och tänker försöka belysa det med lite beräkningar.

Den mörkaste månaden på året är december. Här i Göteborg innebär det en daglig genomsnittlig solinstrålning på 0.26 kWh per horisontell kvadratmeter. Har man däremot en optimalt vinklad solfångare går den siffran upp till 0.83 kWh per kvadratmeter (vinkelrätt mot infallande solstrålning).

Dagens solceller har en effektivitet från ungefär 6% till så mycket som 42%, beroende på hur dyra de är. Ett snitt som är kommersiellt tillgängligt ligger på 14-19%. 15% bör således vara en högst realistisk siffra att använda sig av. Effektiviteten blir dessutom bara bättre och bättre allt eftersom utvecklingen går framåt inom området, samtidigt som tillverkningskostnaderna går ner. Dessa siffror gäller för solceller som genererar el, att generera värme istället är betydligt effektivare. Om vi trots det låter solljuset ovan konverteras till el rakt av skulle det betyda 0.125 kWh per kvadratmeter solceller (0.039 kWh per kvadratmeter mark).

December 2009 förbrukade jag enligt elräkningen 211 kWh, dvs ett dagligt genomsnitt på 6.8 kWh. Det skulle således behövas 54.6 kvadratmeter solceller för att täcka hela mitt elbehov under perioden. Dessa skulle behöva ta upp 174 kvadratmeter mark för att inte skugga varandra. Onekligen ganska mycket för en lägenhet på 63 kvadratmeter i ett fyravåningshus, som jag bodde i då. Om solcellerna enbart skulle placeras på taket skulle det grovt räknat finnas 16 kvadratmeter yta att placera solfångarna på. Sammantaget innebär det att solcellerna skulle kunna täcka 9% av mitt personliga elbehov.

9% låter kanske inte så mycket, men detta var som bekant en realistisk beräkning under maximalt ogynnsamma förhållanden. Om vi istället tittar på ett årligt snitt så ligger solinstrålningen på 3.02 kWh per horisontell kvadratmeter. Det motsvarar alltså en faktor 11.6 jämfört med instrålningen i december! Dock får man inte samma effekt av att vinkla solcellerna rätt under sommaren, eftersom solen redan står högt då, så snittet vid optimal vinkel blir inte mer än 4.12 kWh per kvadratmeter.
Det motsvarar 44.7% av min elförbukning vid decembers nivåer. Givetvis matchar det inte 1:1 mot hur min förbrukning är spridd under dygnet eller året, men likväl skulle solceller motsvarande takytan tillgänglig för min (dåvarande) lägenhet täcka nästan halva mitt elbehov.

Märk väl att det skulle gå att belägga dessa 16 kvadratmeter med solceller, men genom att använda sig av optimalt vinklade och placerade solceller skulle det bara behövas 5 kvadratmeter faktisk solcellsyta. Resterande 11 kvadratmeter takyta skulle då ligga i skugga av dessa solceller när infallsvinkeln är som sämst i december, men det skulle lämna outnyttjad takyta under sommaren när solen står högre.

Köper man solceller i bulk idag så kan man till exempel få en panel från Yingli Solar, med en effektivitet på 13.8%, för 2356 kronor kvadratmetern med dagens växelkurs. För att täcka hela mitt elbehov skulle det allt som allt krävas 12.15 kvadratmeter solpanel, det vill säga en investering på 28645 kronor. Frakt tillkommer, men för en riktigt storskalig installation så bör priset kunna pressas ytterligare så att anta att det skulle ta ut varandra vore rimligen att räkna i underkant. Efter 10 år beräknas panelen producera 90% av ursprunglig effekt och efter 25 år ligger den siffran på 80%. Investeringen skulle lätt räknas in på 10 år, men panelen håller åtminstone dubbelt så länge.

Vad väntar vi på?

Uppdatering: Hade missat lite i beräkningarna eftersom jag glömde ta hänsyn till att vinkling av paneler inte gör lika stor skillnad på sommaren som på vintern. Allt som allt innebar det ungefär ett fel med en faktor två. Beräkningarna ovan har justerats därefter. Det jag utlämnat är kostnad för resterande komponenter (främst växelriktare) och kostnad för montering.

Enligt Energimyndighetern motsvarar det ungefär hälften av totalkostnaden, men jag får för mig att deras siffror överlag inte riktigt är fräscha då sidan inte uppdaterats på 2.5 år. De anser att en solpanel på 8 kvadratmeter riktad mot söder, vinklad ca 40 grader, skulle producera 850 kWh på ett år i Sverige. Enligt siffrorna jag använt skulle en horisontellt monterad panel på 8 kvadratmeter enbart ha en verkningsgrad på 9.7% om den producerade 850 kWh. Om den även var vinklad skulle verkningsgraden behöva vara ännu sämre.

Om vi trots det förutsätter att det stämmer, så blir det en återbetalningstid på 20 år. Om vi räknar med att panelen måste bytas ut efter lika lång tid går det ändå jämt ut. Tar man då med möjligheten att få eventuella avdrag så låter det fortfarande inte som en dålig affär.

En kommentar till Solenergi i Sverige

  1. What’s up everyone, it’s my first pay a quick visit at this website, and article is really fruitful designed for me, keep up
    posting these articles or reviews.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: