Opinionsundersökningar

Så här i valsäsong dyker det upp gott om opinionsundersökningar som påstår det ena och det andra. Det som förbryllar mig mest är de statistiska felmarginaler som presenteras – eller inte presenteras, som det oftast är.

Ta till exempel den senaste från Skop som presenterades idag. Den är utförd med 1177 intervjuer. Enligt undersökningen påstås att 59% av de tillfrågade ska rösta och att 19% av dessa i sin tur inte har bestämt sig. Detta leder till slutsatsen att de faktiska siffrorna är baserade på svar från 562 personer, vilket matematiskt sett skulle ge en felmarginal på 1.8%-enheter för ett parti som ligger kring 5% i undersökningen (räknat på ett konfidensintervall på 95%). Förutsatt att undersökningen gjorts på ett perfekt representativt slumpurval av befolkningen.

Nu är det inte riktigt så det går till i praktiken. Uteslutande handlar det om telefonundersökningar, vilket gör att urvalet till exempel kan förmodas vara överrepresenterat av grupper som är mer benägna att ha fast telefon. Detta är instituten givetvis medvetna om, vilket gör att de använder ett stratifierat urval. Exakt hur stratifieringen går till varierar förmodligen friskt mellan instituten, men grundprincipen är att dela upp urvalet i olika demografier och slumpa individer inom de specifika demografierna samt vikta deras resultat med respektive demografis storlek. Att hitta en bra avvägning mellan antalet demografier och deras storlek är avgörande för ett representativt resultat. Blir antalet intervjuer i en demografi litet blir resultatet lätt opålitligt.

Inspirerad av Nate Silvers bevakning av presidentvalet i USA i höstas tänkte jag att det kunde vara intressant att vikta ihop de undersökningar som presenterats hittills för att se vad de säger ihop. Förhoppningsvis ger det en mer representativ bild av verkligheten, men framförallt ville jag få en uppfattning om felmarginalerna i respektive undersökning. Tyvärr har jag inte tillgång till historisk data, vilket gör det väldigt mycket till ett höftskott.

Grundprinciperna jag använt mig av är till att börja med att vara väldigt kritisk i min sammanviktning. Felmarginalerna i undersökningarna kompenseras både för uppskattat antal osäkra röster som soffliggare, men även för en uppskattning av hur mycket själva undersökningen påverkar resultatet. I USA ligger snittfelet för en undersökning på ca 1.5%-enheter enligt ovan, så jag utgick från det i brist på historisk data. Siffran påverkar mest de uträknade felmarginalerna ändå eftersom jag anser den siffran konstant mellan institutioner, medan Nate Silver räknat ut den historiskt för varje institution.

Den uppskattade felmarginalen räknas sedan om till en motsvarande kompenserad undersökningsstorlek som används för att vikta ihop varje enskild undersökning till totalen. För att kunna jämföra undersökningar som skett vid olika tidpunkt viktas resultaten även med hur gamla de är. Även där har jag bara dragit till med siffrorna från USA i brist på historik, det vill säga en halveringstid på 30 dagar. En undersökning som är en månad gammal får alltså halva genomslaget jämfört med en sprillans ny i viktningen.

De undersökningar jag lyckats hitta är en från Synovate (27/4), två från Sifo (7/5 och 14/5), tre från Demoskop (6/5,13/5 och 20/5), två från Novus (11/5 och 18/5) och den ovan nämnda från Skop (18/5). Prognosen från predict.eu har jag inte tagit med, eftersom det inte är en undersökning med specificerat antal intervjuer.

Mitt resultat blir (felmarginaler i parentes):

  • S: 31.6% (2.4%)
  • M: 26.7% (2.3%)
  • FP: 7.9% (1.4%)
  • MP: 7.8% (1.4%)
  • V: 5.8% (1.2%)
  • C: 5.6% (1.2%)
  • PP: 5.5% (1.2%)
  • KD: 4.5% (1.1%)
  • SD: 2.0% (0.7%)
  • JL: 1.7% (0.7%)

Felmarginalerna motsvarar en hypotetisk undersökning gjord på 1406 intervjuer, vilket säger en del om hur hård min viktning är. SD ingick inte i Synovate-undersökningen och första Demoskop-undersökningen var presenterad i heltal. Båda undersökningarna tillhör dock de äldre, vilket gör att de får mindre genomslag på totalen och det blir marginell skillnad om jag tar bort dem från beräkningen. Det stora frågetecknet i mina beräkningar är hur de olika instituten redovisar osäkra svar respektive icke-svar i statistiken. Därför har jag förutsatt att de som inte skriver något om det har samma storleksordning som de som nämner det explicit under motsvarande tidsperiod.

Det jag tycker är intressant och som tyvärr inte syns i opinionsundersökningarna, är just hur de som säger sig vara osäkra resonerar. De flesta undersökningar ställer frågan ”Vad skulle du rösta på om det var val idag?”. En frågeställning som ”Skulle du kunna tänka dig att rösta på parti X?” är däremot mycket mer intressant. Enligt vad jag hört, men har ingen källa för det tyvärr, får till exempel Miljöpartiet väldigt högt resultat vid en sådan fråga. Jag har för mig det handlade om runt 60%. Det indikerar att vissa partier kan vara överrepresenterade bland alternativen hos osäkra, vilket gör att deras siffror blir mindre i en traditionell undersökning. Junilistans resultat förra valet tycker jag illustrerar just ett sådant fenomen. Prognoserna runt motsvarande tid sa 3.5% men valresultatet blev 14.5%. Det ska bli intressant att se om Piratpartiet lyckas med motsvarande bedrift i år, även om prognoserna redan fångat upp skrällindikationer.

4 kommentarer till Opinionsundersökningar

  1. Josef Boberg skriver:

    Wi som fortfar att andas får se…💡

  2. hermezetas skriver:

    Mycket bra och intressant. Tackar och bockar.

  3. Ass skriver:

    Du får mig att le… ”Att de orkar våra storkar”😀 Det är undersökning -inte sanning🙂 Skiftande metoder=Skiftande resultat

  4. […] vansinnet. Inför den nervkittlande avslutningen har jag kontinuerligt uppdaterat underlaget till min sammanställning av opinionsundersökningar, nu senast med den undersökning som presenterades av Novus idag. När jag väl var i farten […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: